Molluscum Contagiosum vs. Könsherpes: Hur man ser skillnaden
Key Takeaways
Kännetecken |
Molluscum Contagiosum |
Könsherpes
|
Orsak |
Poxvirus (MCV) |
Herpes simplex-virus (HSV) |
Utseende |
Pärlformad, kupolformad med central grop |
Kluster av blåsor eller sår |
Storlek |
2 till 6 mm |
Varierande |
Textur |
Slät |
Öm, vätskefylld |
Smärtstatus |
Smärtfri |
Smärtsam |
Symtom |
Inga specifika för själva såren |
Klåda, brännande känsla, influensaliknande symtom |
Berört område |
Var som helst på kroppen |
Genitala och anala området |
Molluscum contagiosum (vattenvårtor) och könsherpes, som båda är hudinfektioner, förväxlas ofta på grund av att de ser likadana ut. Denna förvirring kan leda till försenad behandling och felaktig hantering. Att förstå skillnaderna mellan dessa tillstånd är avgörande för en korrekt diagnos och effektiv behandling. Båda tillstånden har distinkta egenskaper som påverkar deras hantering och behandling, liksom psykologiska effekter. Denna vägledning syftar till att klargöra dessa skillnader för att underlätta bättre hälsobeslut.
Översikt över Molluscum Contagiosum och könsherpes
Molluscum Contagiosum
Detta är en viral hudinfektion som orsakas av molluscum contagiosum-viruset (MCV), en typ av poxvirus. Symtomen är vanligen som små, upphöjda, smärtfria knölar på huden.
Dessa skador kan uppstå var som helst på kroppen och är den främsta indikatorn på infektionen, som vanligtvis är lindrig. Genitala sår kan likna herpes eller vårtor i ett tidigt skede, men skiljer sig från dessa genom att vara smärtfria. Molluscum contagiosum är särskilt benägen att spridas snabbt hos personer med nedsatt immunförsvar, t.ex. personer med HIV/AIDS eller svåra eksem, vilket gör det viktigt med tidig upptäckt och behandling.[1]
Könsherpes
Detta är en sexuellt överförd infektion (STI) som främst orsakas av herpes simplex-virus typ 2 (HSV-2).[2] Den kännetecknas av smärtsamma sår i de genitala och anala områdena.
Molluscum Contagiosum vs. Könsherpes: Visuella skillnader och orsaker
Molluscum Contagiosum har symptom som är små sår med en storlek på mellan 2 och 6 mm.[3] Dessa utväxter kännetecknas av en liten, köttfärgad, vitaktig eller rosa nyans och har ett distinkt utseende som är kupolformat med en central grop som påminner om en liten finne. Såren har en slät yta, vilket ger dem ett unikt utseende. Smärtfriheten hos dessa sår, i kombination med deras upphöjda natur, skiljer dem från andra hudåkommor.
Könsherpes yttrar sig som smärtsamma blåsor eller sår i de genitala och anala områdena.[4] Dessa sår kännetecknas vanligtvis av att de är ömma och orsakar obehag och irritation. Såren kan åtföljas av andra symtom som klåda, brännande känsla och influensaliknande symtom under de första utbrotten. Den återkommande karaktären hos dessa sår, som utlöses av olika faktorer, bidrar till komplexiteten i deras visuella presentation
Kännetecken | Molluscum Contagiosum | Könsherpes |
Storlek | 2 till 6 mm | Varierande |
Färg | Köttfärgad, vitaktig eller rosa | Röd inflammerad hud runt blåsorna |
Form | Pärlformad, kupolformad med central grop | Kluster av blåsor eller sår |
Yta | Slät | Varierande (slät/grov beroende på stadium) |
Smärtstatus | Smärtfri | Smärtsam |
Ytterligare symtom | Ingen specifik | Klåda, brännande känsla, influensaliknande symtom |
Genom att jämföra de visuella egenskaperna hos molluscum contagiosum och könsherpes framträder viktiga skillnader. Medan molluscum contagiosum-sår är smärtfria, små och upphöjda med en central grop, är genitala herpessår särskilt smärtsamma och åtföljs ofta av ömhet och influensaliknande symtom. Dessa sårs färg, struktur och övergripande utseende är viktiga visuella kännetecken för korrekt identifiering.
Symtom och viloperiod
Symtom på Molluscum Contagiosum uppträder vanligtvis efter virussmitta, där hudförändringar är den främsta indikatorn. Klåda, inflammation och svullnad kan vara symptom på såren. I början kan knölarna vara små och fasta, men de kan också vara rosa, vita eller köttfärgade. Troligtvis kommer dessa knölar att fortsätta växa. När knölarna växer till sig får de kupolform och fördjupningen i mitten kan få det att se ut som ett stift i huden. Om man klämmer på lesionen kan den infekterade personen också se att det kommer ut en vaxliknande substans. Viruset som orsakar molluscum contagiosum kan spridas genom nära personlig kontakt, inklusive sexuell kontakt, eftersom det är en könssjukdom. Det vaginala området är en vanlig plats för symtom.
Ögoninflammation är ett vanligt symptom på att man har molluscum på ögonlocket. När molluscum contagiosum försvinner tenderar även ögoninflammationen att försvinna. När knölarna blir röda och liknar finnar är det ett tecken på att ditt immunförsvar arbetar för att eliminera viruset.[5]
Tidpunkten för symtomen varierar, vissa märker av såren kort efter exponeringen, medan andra kan uppleva en fördröjd debut.
Könsherpes, som är känd för sin vilande och återkommande natur, ger ofta symtom under utbrott. Symtomen uppträder vanligtvis 2 till 12 dagar efter exponering för viruset och omfattar smärta eller klåda i genitalområdet, tillsammans med uppkomsten av små knölar eller blåsor nära genitalierna, anus eller munnen.[6] Dessa blåsor kan brista, vilket resulterar i smärtsamma sår som kan vätska eller blöda och bilda sårskorpor under läkningsprocessen. Andra associerade symtom är smärtsam urinering och flytningar från urinröret eller slidan. Det första utbrottet kan också innebära influensaliknande symtom som feber, huvudvärk, värk i kroppen och svullna lymfkörtlar i ljumskarna. Viruset kan sedan gå in i en vilande fas med återkommande utbrott som utlöses av olika faktorer, vilket leder till att symptomatiska sår återkommer.
Genom att lyfta fram de symtomatiska skillnaderna mellan molluscum contagiosum och könsherpes understryks vikten av korrekt diagnos. Molluscum contagiosum-symtomen är främst lokaliserade till smärtfria sår, medan könsherpes innebär ett mer komplext samspel mellan smärtsamma sår, influensaliknande symtom och risken för återkommande utbrott.[7] Förståelse för dessa skillnader är grundläggande för både individer och vårdpersonal, och ger vägledning om lämpliga åtgärder för effektiv hantering och vård.
Överföring och spridning
Hur Molluscum contagiosum överförs och sprids
- Överförs både sexuellt och icke-sexuellt.
- Sexuell överföring: Direkt fysisk kontakt från person till person.
- Icke-sexuell överföring: Vanlig bland barn.
- Kontakt med kontaminerade föremål eller ytor (fomiter), t.ex. kläder, handdukar, badsvampar, poolutrustning och leksaker.
- Möjlig överföring via delade handdukar och föremål i våta miljöer som simbassänger.
- Autoinokulation: Sprids till olika kroppsdelar genom att man vidrör eller kliar sig på en skada.
- Spridningen underlättas av rakning och elektrolys.
- Viruset är begränsat till överhuden och överförs inte genom hosta eller nysningar.
- När såren försvinner är viruset utrotat och kan inte spridas vidare.[8]
Hur könsherpes smittar och sprids
- Överförs genom vaginalt, analt eller oralt samlag med en smittad person.
- Kontakt med ett herpessår, saliv (oral herpes) eller genitala vätskor (könsherpes) kan leda till överföring.
- Möjligt även om såren inte är synliga eller om partnern är omedveten om sin infektion.
- Smittar via oralsex från någon med oral herpes.
- Kan inte smittas från toalettstolar, sängkläder, simbassänger eller genom att vidröra föremål som bestick, tvål eller handdukar.
- Lyfter fram vikten av välgrundade försiktighetsåtgärder och säkra metoder.[9]
Diagnos och testning
Korrekt diagnos är avgörande för effektiv behandling av Molluscum Contagiosum och könsherpes.
Diagnos av Molluscum Contagiosum
För att diagnostisera Molluscum Contagiosum krävs ofta en noggrann fysisk undersökning av sjukvårdspersonal. Det karakteristiska utseendet med smärtfria, upphöjda sår med en central grop eller krater är en viktig visuell ledtråd. I vissa fall kan en biopsi utföras, där ett litet prov av såret tas för mikroskopisk undersökning för att bekräfta förekomsten av molluscum contagiosum-viruset (MCV). Även om laboratorietester inte alltid är nödvändiga kan de ge ytterligare bekräftelse i vissa situationer.[10]
Diagnos av könsherpes
För att diagnostisera könsherpes krävs en kombination av fysisk undersökning och laboratorietester. Vid en fysisk undersökning inspekterar vårdpersonalen könsorganen och analområdet för att upptäcka de karakteristiska smärtsamma såren som förknippas med herpes. Laboratorietester spelar en avgörande roll för att bekräfta diagnosen och omfattar vanligtvis insamling av svabbprover från såren. Polymeraskedjereaktion (PCR) och virusodling används ofta för att påvisa förekomst av herpessimplex-virus (HSV) i dessa prover.[11] Denna heltäckande metod, som kombinerar visuell undersökning och laboratoriebekräftelse, ger en mer exakt diagnos av könsherpes. Att förstå de diagnostiska metoderna för båda tillstånden är grundläggande för att kunna ge vägledning om lämpliga behandlings- och hanteringsstrategier.
Snabb spridning av molluscum hos personer med svagt immunförsvar och inga långtidseffekter till skillnad från herpes
Molluscum contagiosum, en viral hudinfektion som orsakas av molluscumviruset, utgör en förhöjd risk för snabb spridning hos personer med nedsatt immunförsvar, inklusive personer med HIV/AIDS eller svåra eksem.[14] Till skillnad från herpesvirus saknar molluscum contagiosum potential för långvariga herpesliknande effekter. Infektionen yttrar sig som upphöjda, pärlliknande sår och förekommer både hos barn och sexuellt aktiva vuxna.
Hos personer med nedsatt immunförsvar kan sjukdomen kvarstå under en längre tid och kan leda till sekundära bakteriella hudinfektioner. Förebyggande åtgärder och snabb läkarvård är avgörande för immunsupprimerade personer för att minska risken för komplikationer.
Långtidseffekter av Molluscum Contagiosum hos personer med svagt immunförsvar
Immunsupprimerade individer som drabbas av molluscum contagiosum drabbas av långsiktiga konsekvenser, som kännetecknas av en förhöjd sjukdomsfrekvens och en mer omfattande infektion jämfört med deras friska motsvarigheter. Det främsta problemet är den potentiella utvecklingen av sekundära bakteriella hudinfektioner, vilket kräver snabb behandling för att förhindra ytterligare spridning.[15] Till skillnad från herpesvirus uppvisar molluscum contagiosum inte en vilande fas med återkomst, vilket understryker betydelsen av återinfektion vid uppkomst av nya sår. För att hantera dessa långsiktiga effekter måste personer med nedsatt immunförsvar prioritera att söka läkarvård och vidta förebyggande åtgärder för att minimera de risker och komplikationer som är förknippade med sjukdomen.
Förebyggande tips för Molluscum Contagiosum och könsherpes
Molluscum Contagiosum
- Använd säkra sexuella metoder, inklusive kondom, för att minska smittspridningen.
- Undvik nära hudkontakt, särskilt i genitalområdet, med infekterade personer.
- Dela inte personliga tillhörigheter som handdukar, kläder eller leksaker som kan bära på viruset.
- Regelbunden handtvätt och god hygien för att minska infektionsrisken.
- Uppsök läkare vid ovanliga hudförändringar, särskilt i underlivet, för korrekt diagnos och behandling.
Genital Herpes
- Konsekvent och korrekt användning av kondom rekommenderas, även om det inte ger fullständigt skydd.
- Öppen kommunikation med sexpartner om herpesstatus och att testa sig är avgörande.[17]
- Undvik sexuell aktivitet under utbrott för att minska smittorisken.
- Uppsök läkare vid misstanke om könsherpes eller exponering för viruset.
- Utbilda sig själv om symtom och överföring för att kunna fatta välgrundade beslut om sexuell hälsa.
References
- Forbat E, Firas Al‐Niaimi, Ali F. Molluscum Contagiosum: Review and Update on Management. Pediatric Dermatology. 2017;34(5):504-515. doi:https://doi.org/10.1111/pde.13228
- World. Herpes simplex virus. Who.int. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/herpes-simplex-virus. Published April 5, 2023. Accessed November 14, 2023.
- Phelps A, Murphy MJ, Zendee Elaba, Hoss DM. Molluscum Contagiosum Virus Infection in Benign Cutaneous Epithelial Cystic Lesions—Report of 2 Cases with Different Pathogenesis? American Journal of Dermatopathology. 2010;32(7):740-742. doi: https://doi.org/10.1097/dad.0b013e3181d051bd
- Corey L, Adams HG, Brown ZA, Holmes KK. Genital Herpes Simplex Virus Infections: Clinical Manifestations, Course, and Complications. Annals of Internal Medicine. 1983;98(6):958-958. doi:https://doi.org/10.7326/0003-4819-98-6-958
- Hanson D; Diven DG. Molluscum contagiosum. Dermatology online journal. 2013;9(2). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12639455/. Accessed November 14, 2023.
- Kaufman. Clinical features of herpes genitalis. Cancer research. 2023;33(6). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/4352381/. Accessed November 14, 2023.
- Cusini M, Massimo Ghislanzoni. The importance of diagnosing genital herpes. Journal of Antimicrobial Chemotherapy. 2001;47(suppl_1):9-16. doi:https://doi.org/10.1093/jac/47.suppl_1.9
- Bikowski JB. Molluscum contagiosum: the need for physician intervention and new treatment options. Cutis. 2017;73(3). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15074350/. Accessed November 15, 2023.
- STD Facts – Genital Herpes. https://www.cdc.gov/std/herpes/stdfact-herpes.htm. Published 2023. Accessed November 15, 2023.
- Meza-Romero R, C. Navarrete-Dechent, Downey C. Molluscum contagiosum: an update and review of new perspectives in etiology, diagnosis, and treatment. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology. https://www.semanticscholar.org/paper/Molluscum-contagiosum%3A-an-update-and-review-of-new-Meza-Romero-Navarrete-Dechent/43660cbeeb26dce540fcfec3c4557f7ba01fd699. Published 2019. Accessed November 15, 2023.
- Cusini M, Massimo Ghislanzoni. The importance of diagnosing genital herpes. Journal of Antimicrobial Chemotherapy. 2001;47(suppl_1):9-16. doi:https://doi.org/10.1093/jac/47.suppl_1.9
- Treatment Options. https://www.cdc.gov/poxvirus/molluscum-contagiosum/treatment.html. Published 2023. Accessed November 15, 2023.
- Gupta R, Wald A. Genital herpes: antiviral therapy for symptom relief and prevention of transmission. Expert Opinion on Pharmacotherapy. 2006;7(6):665-675. doi:https://doi.org/10.1517/14656566.7.6.665
- Bates C, Carey P, Dhar J, Hart CA. Molluscum contagiosum—a novel presentation. International Journal of Std & Aids. 2001;12(9):614-615. doi:https://doi.org/10.1258/0956462011923679
- Lin HY, Linn G, Liu C, Chen C, Yu KJ. An Immunocompromised Woman with Severe Molluscum Contagiosum That Responded Well to Topical Imiquimod. Journal of Lower Genital Tract Disease. 2010;14(2):134-135. doi:https://doi.org/10.1097/lgt.0b013e3181bf1a50
- Zichichi L; Maniscalco M. The challenges of a neglected STI: Molluscum contagiosum. Giornale italiano di dermatologia e venereologia: organo ufficiale, Societa italiana di dermatologia e sifilografia. 2013;147(5). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23007250/ Accessed November 15, 2023.
- Handsfield HH. Public health strategies to prevent genital herpes: Where do we stand? Current Infectious Disease Reports. 2000;2(1):25-30. doi:https://doi.org/10.1007/s11908-000-0084-y
Fråga en hudläkare
Anonymt, snabbt och säkert!
Fråga en hudläkare
Anonymt, snabbt och säkert!
Dr. Raquel Molina Martinez is a board-certified dermatologist from Barcelona with over a decade of experience. Trained at Gothenburg’s University Hospital, she now practices at Centre Medic in Catalonia.